P som i Puder!
0kommentarer
Nu ligger bloggen efter i tiden igen..
Kanske för att det har hänt så mycket i veckan, kanske av någon annan anledning, bara gudarna vet!
Efter att vi grävde snöhulor förra veckan har vi både kört i backen, pumpat puder, stått på längdskidor samt hunnit med ett spinn-marathon.
I backen var det fantastiskt skiföre, en hårt pistad kärna med en dryg dm puder ovanpå. Tyvärr krånglade liftarna endel, tydligen ett vanligt problem i början av säsongen. Trots det fick vi öva på enkla och dubbla stavisättningar, att kanta skidorna nog att kunna åka på bara en ner samt fortsätta med de rena svängarna.
På fredagens schema stod det pumpa puder med stora bokstäver och ojj vilket puder! Med skolans lilla buss for vi åter till Hinnøya där snön väntade. Snabbt var vi redo med hudar under skidorna påväg upp över fjället. En uppfärd i ganska dåligt väder, eller ja, extremt bra väder ur skidsynpunkt men fruktansvärt äckligt ur vandringsperspektiv. Det snöade helt horisontalt, en bit upp hade vi rent flatljus, allt var vitt. Men, otroligt nog, verkade vi ha gudarna med oss så när vi närmade oss toppen och började slita av hudarna gjorde vädret en tvärvändning, snöandet avtog, solen smög fram och sikten blev nästan helt klar, perfekt!
Snart var alla redo att kasta sig utöver i det fantastiska pudret, en knapp meter helt orörd nysnö. Dags att pumpa!
Kanske för att det har hänt så mycket i veckan, kanske av någon annan anledning, bara gudarna vet!
Efter att vi grävde snöhulor förra veckan har vi både kört i backen, pumpat puder, stått på längdskidor samt hunnit med ett spinn-marathon.
I backen var det fantastiskt skiföre, en hårt pistad kärna med en dryg dm puder ovanpå. Tyvärr krånglade liftarna endel, tydligen ett vanligt problem i början av säsongen. Trots det fick vi öva på enkla och dubbla stavisättningar, att kanta skidorna nog att kunna åka på bara en ner samt fortsätta med de rena svängarna.
På fredagens schema stod det pumpa puder med stora bokstäver och ojj vilket puder! Med skolans lilla buss for vi åter till Hinnøya där snön väntade. Snabbt var vi redo med hudar under skidorna påväg upp över fjället. En uppfärd i ganska dåligt väder, eller ja, extremt bra väder ur skidsynpunkt men fruktansvärt äckligt ur vandringsperspektiv. Det snöade helt horisontalt, en bit upp hade vi rent flatljus, allt var vitt. Men, otroligt nog, verkade vi ha gudarna med oss så när vi närmade oss toppen och började slita av hudarna gjorde vädret en tvärvändning, snöandet avtog, solen smög fram och sikten blev nästan helt klar, perfekt!
Snart var alla redo att kasta sig utöver i det fantastiska pudret, en knapp meter helt orörd nysnö. Dags att pumpa!
Varför man säger pumpa puder är helt enkelt för att det är precis det man gör, man står och gungar upp och ner för att kunna svänga skidorna, i puder är underlaget allt annat än jämnt som i en pist, så man är tvungen att vara mjuk i knäna för att inte mista kontrollen.
Mjölksyran fortplantar sig snart från låren vidare upp genom kroppen tills den nått varje cell, helt sjukt tungt men groteskt roligt!
Under lördagen hade vi först ett lördagsseminar med tema miljöförstöring i Lofoten och Nord-Norge, ett tema som hela nästa vecka ska handla om.
Efter seminariet var min plan att kasta mig i bilen och köra till Svolvaer för ett spinn-maraton. En bra plan bortsett från en ganska stor felbedömning av hur djupt min bil var begravd i snön.
Jag hade gummistövlar på för att slippa få snö i hela skorna, en bra tanke men inte helt korrekt i praktiken. Snötäcket ovanpå bilen var en dryg halvmeter tjock, mellan bilarna dit snön hade blåst och fastnat var det drygt 80 cm, det fastnade snö i nedre kanten på min jacka! Så, min beräknade framskottningstid på mellan tio minuter och en kvart tog en dryg halvtimme. Pjuhu!
Mjölksyran fortplantar sig snart från låren vidare upp genom kroppen tills den nått varje cell, helt sjukt tungt men groteskt roligt!
Under lördagen hade vi först ett lördagsseminar med tema miljöförstöring i Lofoten och Nord-Norge, ett tema som hela nästa vecka ska handla om.
Efter seminariet var min plan att kasta mig i bilen och köra till Svolvaer för ett spinn-maraton. En bra plan bortsett från en ganska stor felbedömning av hur djupt min bil var begravd i snön.
Jag hade gummistövlar på för att slippa få snö i hela skorna, en bra tanke men inte helt korrekt i praktiken. Snötäcket ovanpå bilen var en dryg halvmeter tjock, mellan bilarna dit snön hade blåst och fastnat var det drygt 80 cm, det fastnade snö i nedre kanten på min jacka! Så, min beräknade framskottningstid på mellan tio minuter och en kvart tog en dryg halvtimme. Pjuhu!
(Bild på bilen finns givetvis längre ner..!)
Söndagens väderprognos lovade regn och kraftig vind runt noll grader, rent pissvær på norska.
Men, som så många gånger förr hade vi vädergudarna med oss; strålande sol, några minus och helt vindstilla, helt klart en av de tre finaste dagarna sen vi kom hit efter jul!
Folk packade skidor och begav sig ut i i stort sett alla fjäll i närheten, från Svolvaers Torskamannen och Blåtinden till Kabelvågs Varden eller bara ut på platten i Kabelvågmarka.
Jag slog följe med Yvonne-Marie på längdskidor i marka och insåg snart att hon troligen måste ha varit sadist i tidigare liv!
Mina sidor var inte bara smala och bakhala, dem var fullständigt omöjliga att styra också!
Trots det tvingade Y-M mig att stå kvar i spåren i branta nedförsbackar med skarpa svängar, kjempebra bortsett från att jag så gott som aldrig lyckades stå i spåren utan flög rakt ut i djupsnön, landade inte sällan på ryggen i med ryggsäcken gott begravd i pudret och med skidor och stavar viftandes i luften likt en skalbagge på rygg!
Förutom oräkneliga djupdyk i snön pulsade vi även runt i skogen och på sjöarna långt ifrån hårt preppade spår. Enda problemet är att Y-M är 152 cm lång, bara mina stavar är 150 cm, vilket innebar att när hon enkelt kröp under snöfyllda grenar och träd, fick jag ett antal iskalla duschar när jag skulle trassla mig igenom samma passager..
Men, vi hade en kalasfin tur i strålande väder med magisk snö under skidorna! Finns nog nästan inget som slår helt rosa fjäll, orörd snö, tjock rimfrost på träden, frisk luft samt bara några få minusgrader.. Det är helt enkelt Daejligt! :)
Söndagens väderprognos lovade regn och kraftig vind runt noll grader, rent pissvær på norska.
Men, som så många gånger förr hade vi vädergudarna med oss; strålande sol, några minus och helt vindstilla, helt klart en av de tre finaste dagarna sen vi kom hit efter jul!
Folk packade skidor och begav sig ut i i stort sett alla fjäll i närheten, från Svolvaers Torskamannen och Blåtinden till Kabelvågs Varden eller bara ut på platten i Kabelvågmarka.
Jag slog följe med Yvonne-Marie på längdskidor i marka och insåg snart att hon troligen måste ha varit sadist i tidigare liv!
Mina sidor var inte bara smala och bakhala, dem var fullständigt omöjliga att styra också!
Trots det tvingade Y-M mig att stå kvar i spåren i branta nedförsbackar med skarpa svängar, kjempebra bortsett från att jag så gott som aldrig lyckades stå i spåren utan flög rakt ut i djupsnön, landade inte sällan på ryggen i med ryggsäcken gott begravd i pudret och med skidor och stavar viftandes i luften likt en skalbagge på rygg!
Förutom oräkneliga djupdyk i snön pulsade vi även runt i skogen och på sjöarna långt ifrån hårt preppade spår. Enda problemet är att Y-M är 152 cm lång, bara mina stavar är 150 cm, vilket innebar att när hon enkelt kröp under snöfyllda grenar och träd, fick jag ett antal iskalla duschar när jag skulle trassla mig igenom samma passager..
Men, vi hade en kalasfin tur i strålande väder med magisk snö under skidorna! Finns nog nästan inget som slår helt rosa fjäll, orörd snö, tjock rimfrost på träden, frisk luft samt bara några få minusgrader.. Det är helt enkelt Daejligt! :)
Kommentera