LandetLängstBort

Jabadabadoo!
I helgen fyllde vår kära morfar 80 år vilket givetvis skulle firas, och var firar man bäst om inte i London?!

Mitt bland juldekorationerna kunde man skymta hela morfars tokiga-familjen, från syster Maud till dotter Lena, kärleken Marianne och tillslut de tre odågorna, även kallade barnbarnen, Linn, jag och Claes.

Tillsammans hade vi en mysig helg med många skratt och galna upptåg.
Med sightseeingen gick vi ut hårt redan första dagen, lunch direkt när jag landat bara något kvarter från Big Ben, tjoff så var både Westminster och Big Ben avbockat. På väg mot hotellet genade vi förbi Buckingham Palace, check! Innan middagen skulle vi hämta ut biljetter till kvällens musikal och då sladdade taxin förbi Picadilly circus, check! Efter att biljetterna var uthämtade strosade vi lite i Covent garden innan vi satte oss på en riktigt engelsk pub och drack varsin aningen mörk öl, check och check!

Efter denna turbo-sightseeing var det äntligen dags för middag på en jättegod fransk restaurang. Jag tror alla var mer än nöjda.

Men, som alltid när vi är i London, tjopp tjopp tjopp, sova kan man göra hemma! Så ingen dessert utan direkt vidare mot teatern några hundra meter bort för att se Lejonkungen, helt, helt, helt fantastiskt, magiskt, finns inga ord!

Efter dagens strapatser tvärsomnade i vart fall jag så fort vi kom in på rummet. Först då insåg jag hur trött jag var efter att ha varit uppe i snart ett dygn.. Men det var det värt!

Lördagen blev lite lugnare, i alla fall om man frågar mig eller Linn, Claes har en lite annan uppfattning! På dagens schema stod shopping. Claes hade ett val, antingen traska runt med Morfar, Marianne, Mamma och Maud på Harrods eller hänga på mig och Linn längs Oxford street..

Han valde att hänga på oss och första stopp var en jätteaffär precis vid Picadilly vilken har allt och alla stilar samlade. Självklart hade de även en herravdelning dit vi skickade lilleman. Efter säkert tre minuter var han tillbaka, det finns ingenting, de har bara emo-kläder..!
Synd de dig tänkte vi för denna är en av våra favoritaffärer, har faktiskt sjukt mycket bra tjejkläder, så där blev vi i säkert en timme. Claes satt med en blank blick i en jättefotölj med ett enormt berg kläder i knäet utanför provrummen..
Men, det va bara affär ett så när vi äntligen kom ut blev han genast piggare, då återstod bara en fem-sex timmar till av shopping..

Efter en slitsam dag åt vi en kul och udda middag på en asiatisk superspacead restaurang. Sällskapet beställer in ett antal rätter vilka kommer i ordning efter när de är klara och alla smakar lite av allt. Coolt.

Plötsligt var vi framme vid söndagen med stort S, söndagen den 25:e november, söndagen då Morfar fyllde 80 år!
Vid det fantastiska frukostbordet delades presenter ut, av mamma fick han en fotoram med 1200 bilder på från när hon föddes fram till idag, skannade från otaliga fotoalbum.
Av Maud fick han en valtand med fin gravyr på som ett minne från delar av västkusten lite söder om Perth vilka han ofta besökte under de åren han hjälpte Maud mycket när Carolyn och Mike var små.
Av Marianne fick han en fantastisk resa i tryffelns spår, tryffelprovsmakningar, föreläsningar, tryffelmenyer, tryffel, tryffel, tryffel under en långweekend framöver.
Av oss barn, lite mindre civiliserade fick han helt andra grejer.
Jag inledde med att ge honom något han garanterat inte har, ett par hemstickade, randiga raggsockor. Eftersom jag varit ute i så god tid löste Claes och Linn sin del på plats i London, nämligen en knallgul Lejonkungen-tröja!

Morfar blev mycket tacksam för alla sina fina presenter, även våra ofattbart nog!

Hela dagen gick i espressons tecken, så fort vi fick chansen frågade vi om någon, och framförallt om morfar möjligen ville ha en espresso, i tid och otid tills han blev allt mer irriterad och konfunderad över den där jäkla espresson.

Under dagen tänkte vi besöka Rain Room, en utställning där det regnar inomhus, och när du kliver in i regnet slutar det regna precis där du är så du blir aldrig blöt, hur coolt?!
Men, tyvärr när vi kom fram så visade det sig vara mellan två och tre timmar lång kö, så självklart blev det inte av!

Efter missen med kötiden splittade vi upp oss så att morfar, Marianne och Maud åt lunch och Linn, mamma, Claes och jag tog en snabbrunda på stan med en kafélunch och mest en massa skvaller.

Framåt kvällen var det dags för födelsemiddag, upp med håret, på med klänning och smink, polera skorna och hoppa i smokingen för herrarna. Ett välstylat gäng möttes i lobbyn för en va morfar trodde var en fördrink på Ritz eller andra närliggande ställen innan middagen väntade på hotellet. Men ack så fel han hade! Taxin tog oss tvärs halva centrum till Londons äldsta restaurang vilken Maud och Mamma bokat om kvällen till. En fantastisk restaurang där vilt var huvudspecialiten. Underbart god mat avnjöts och lagom till kaffet höll Linn, Claes och jag vårt "tal", vi sjöng en egenskriven sång om hur morfar är och har varit. En fuölständig succé, även enligt andra gäster som inte förstod nånting!

Efter sången var det dags att avslöja dagens sista hemlighet, självklart skulle vi inte ge honom några sistaminuten lösningar i present, hemma på Linnégatan står nämligen en Nespressomaskin redo att användas!

Efter många skratt rundades den sena kvällen av i hotellobbyn, samtidigt passade alla på att säga hej då för tidigt på måndagsmorgonen gick mitt flyg igen tråkigt nog!

Sist in och först ut, men fantastiska dagar i fullt tempo hann vi med dessförinnan vilket bar jättehärligt! Superkul att träffa alla, till och med Maud! Tack allesammans och framför allt morfar! Tack!


Skickar med en bild på morfars fina födelsedagspresenter från frukosten också! :)

Undantaget börjar bli regel, uppdateringarna dröjer allt mer och mer här..

Sen sist har vi varit på tur på Vestvågöya, vi har haft helg med riktigt "dritvær", bäddat ner oss i soffan och skaffat oss en kollektiv förkylning.

Eftersom vädret inte var helt kul i helgen, rätt mycket regn i kombination med vind så blev det en hel del mys inne. Vi gick ut starkt i lördags med ett fotomaraton, under tre timmar skulle vi lösa tre fotouppgifter, "ingen snö ingen hindring", "busted" och "fanden bor i.."
Min grupp var enligt oss själva väldigt kreativa och valde att ta ner en av pro-fotoelevernas bilder i deras senaste utställning, ett porträtt med namnet snö och bara ta bild av den vita väggen och kanten av bilderna bredvid. Självklart fick även busted gå i samma tema, Oliver fångad på bild när han plockade ner porträttet. Den tredje blev intern mot juryn, flera helger har det varit förfest i en lekbåt inne i Kabelvåg, en förfest som alltid får kvällen att spåra, så var bor fan om inte där?!
Tyvärr var vi inte ambitiösa nog så några fina utmärkelser lyckades vi inte kamma in.. Men men!

Framåt eftermiddagen ville alla killar se black dynamite, känns som titeln säger allt, så vi tjejor valde istället en riktig jente-film, Notting Hill!

Efter lördagens stillasittande valde vi att spendera söndagen i stickningen och virkningens tecken. Efter ett antal timmar insåg vi att vi glömt smöra matpackar och att det inte serverades någon lunch, ja då var det inte mycket annat att göra än åka till svolvaer och spendera ett nytt antal timmar på ett Cafè.. Som att inte det var nog, efter middag var det helt klart dags för en ny jente-film, eller ja, vi kunde välja på Star Wars också, så vad passade inte bättre än Pretty Woman?! Nice, soft söndag!


Sen dess har det inte hänt mycket, veckan är igång igen som vanligt. Idag var det en frivillig föreläsning nu på kvällen av Seth om laviner och risker med dem, hur man ska tänka och vad man ska se efter.. Intressant!

Nedan kommer min turdagbok som vanligt och sist en bild från vår tur som visar hur koseligt vi hade det i tältet hela dagarna, ha det gött så länge! :)



Tisdag

Strax efter kl 10 blev vi avsläppta av bussen, lämnade åt vårt öde de kommande fyra dagarna..
Glada i hågen traskade min grupp först längs en snötäckt grusväg någon km, sen var det dags för lunch och fika, fram med köket för att kunna koka kaffe!

Efter fikastoppet kom en smärre chock, utanför vägen var det djupsnö och tungt till tusen..!

I tung snö klafsade vi upp för en ganska brant fjällsida, kollade väderrapporten och slog läger.
Vi byggde ett stort vindskydd av stora snö/isblock, inte långt ifrån en igloo, sjukt överdimensionerad för de ynka 5 sekundmetrarna som utlovats.
Vi lagade en lyxig middag med baconinlindad kyckling, couscous och parmesansås och började få upp värmen i tältet. Då började det blåsa. Och blåsa. Och blåsa lite till. I byarna fick vi trycka ut tältstängerna med full kraft, flera pluggar hade snart släppt. Situationen blev ohållbar.
Vårt enda val blev att snabbt i halv storm packa ner tältet, göra klar säckarna och bege oss ner mot dalen. Hälften pulsandes, hälften åkandes på rumpan tog vi oss snabbt ner.

Väl nere vid vår optimala tältplats mitt emellan två bäckar trampade vi ner snön och började resa tältet. När vi hade kanske två pluggar kvar inser vi att under snön är det en ofrusen myr, med andra ord väldigt blött. Där kunde vi helt enkelt inte vara. Jakten på ny tältplats inleddes. Komiskt nog fanns det en torr plats bara ca tio meter bort på andra sidan en av bäckarna. Hur flyttar man på enklast sätt ett uppställt tält? Man lyfter i fyra hörn och bör det fladdrandes i vinden till den nya platsen!

Smart var tältet uppe och vi kunde hoppa ner i sovsäckarna igen. Hela natten blåste det ganska rejält men varje gång det kom en kastby stark nog att i vart fall jag vaknade tänkte jag nöjt ha, vi sitter förankrade i tre träd, inget kan gå sönder..


Onsdag

Efter en natts konstanta regnande var snön allt annat än bortsmält, istället hade en ca tio cm tjock skare hade bildats. Tro mig, det är sjukt tungt att gå när skaren nästan bär men man åker igenom till knät i varje steg för att sen vara tvungen Att bända loss foten när den ska upp igen. Efter att ha spårat knappa hundra meter var jag genomsvett..

Jag har nog aldrig fått en sånn mördande blick som vi fick när bi berättade för Birgitte att vi skulle upp för en rygg i nästan samma riktning som den vi halka ner för igår. Varför i helvete kunde vi inte bara ha grävt ner tältet eller i vart fall gått över ryggen när vi nästan var uppe och ner i nästa dal?!

Vår tanke var att korsa ryggen där den var minst brant, men det skulle bli några ynka hundra meter längre, en ofattbar distans i de tunga snöförhållandena. Snart la vi om planen till att gå rakt upp för ryggen, kortare väg men tusen gånger brantare. Och så tungt det var. I de brantaste partierna höll skaren precis för en eller två personer, jag vet inte hur många gånger all snö under mig bara gav vika och kanade ut för branten så man blev hängande i närmsta träd, buske, gräs eller bara skare med full kroppslängd dinglande nedanför stigen. Det är obeskrivligt tungt att gång på gång dra upp sig själv och säcken tillbaka till där man tidigare hade fötterna..

Väl uppe på ryggen blåste det friskt och vi traskade på ner mot dalen. Snön blev om möjligt ännu djupare, en bit upp på låren. Men nedför går det alltid fortare, mina steg var dessutom nästan dubbelt så långa som Astrids. Till skillnad från nedfarten igår som var rätt brant där vi kunde åka på rumpan halva vägen var denna lång och flack.
Vi gick och gick och gick och kom aldrig riktigt fram. Vår turplan har redan skiftat från plan a till b och skulle nu bli plan c- improvisation.

Efter att ha korsat otaliga bäckar kom vi till en bäck som mer stämde in på den norska översättningen, en fors. Bred, djup och ganska ström. Det var nu vi behövde vår Fredrik. Först hoppade han där det var ganska brett över med säck och allt, sen hoppade han tillbaka, kastade över en av våra säckar, hoppade tillbaka igen, tog emot den säck-löse, hoppade tillbaka, kastade nästa säck.. Tack!


Väl nere vid en sjö slog vi läger, lagade först en härlig sopplunch med färskt bröd till, sen en kort paus, en kopp espresso, en kort paus och därefter lagade vi lyxmiddag à la lax wraps med grönsaker och ris, en riktig höjdare. Att vi lagade var väl en sanning med modifikation, Fredrik lagade och vi åt..
Sen var det skravling, eller på svenska skvallrande en stund och till slut blev det sovdags!


Torsdag

Idag var det base camp på schemat. Efter en låång frukost och en låång paus innan vi lämnade sovsäckarna hade vi varken tid för toppturer eller längre dagsetapper. Stackars Birgitte hade dragit på sig en rejäl förkylning och lämnade varken tält eller sovsäck. Vi andra tre gick på en tur till det lilla huset på andra sidan sjön, spontant vidare över myren, vi klockade hur fort Fredrik kunde springa upp för ryggen.. När han väl var uppe på ryggen valde han att själv ta sig en tur på andra sidan så jag och Astrid fortsatte över myren själva. Helt plötsligt ser vi massa fotspår i snön som kommer ut ur en tvärtät granskog. Jag skojar inte, det var en fullkomlig vägg av gran!
Jag sa på skoj att antingen följer vi efter fotspåren dit de går eller så följer vi dem in i skogen.. Astrid är snabb och svarar in i skogen.
Ett rejält test av Gore-texens slitstyrka uppstår när vi halvt krypandes, hukandes, backandes försöker ta oss igenom skogen utan att skrapa upp ansiktet eller peta ut ögonen. För övrigt kan man inte följa fotspår inne i en tät granskog, det är liksom en jämn mjuk barrmatta överallt!
Plötsligt hör jag Astrid säga Ojj! Jag kollar upp och mindre än två meter ifrån oss står ett tält.
Vi tar oss fram och möter tre förvånade killar från skolan som utbrister "hur i helvete hittade ni oss här?!" Bra fråga! Deras tält stod på de enda två sammanhängande kvadratmetrarna som inte hade en gran i mitten. Anders kollade på oss och berättade om när han skulle kissa igårkväll, han hade gått ur tältet åt höger, kissat, irrat runt utan att finna tillbaka och blivit hittad av dem andra någon kvart senare åt vänster.. Så tät var skogen!

Förutom skogstroll fann vi en grävmaskin mitt ute i skogen helt övergiven modell större. En av turens hitintills totalt två bilder togs av denna!

Väl tillbaka i tältet var det precis som igår, världens stress att hinna både lunch, middag och kaffe där emellan! På dagens meny stod en ny lunchsoppa, tomatsoppa med makaroner med bröd som tillbehör. Därefter en vegetarisk currygryta med massor av grönsaker, kol, ris, kikärtor.. Sjukt gott!

Efter middagen var det givetvis mer skvaller och sen susse-time! :)

Glömde jag säga att det regnade ena dagen igår förresten? All Gore-tex var så sjukt genomblöt att det idag nästan hade varit torrare att bara gått i underställ..! Och helt ärligt, finns det något värre än att ta på sig kalla blöta skor med is i snörena och sen lika kalla och blöta kläder?! Hua! Men men, man överlever allt det med! :)


Fredag

Idag var det bara ihoppackning av tältet, på med blöt Gore-tex och vidare mot bussen. -En vandring vi uppskattade till ca en timme, där vi lade till ytterligare en som säkerhetsmarginal/ slippa tvinga sjuke Birgitte att springa. Väl framme vid vägen kunde vi konstatera att det tagit oss knappa 45 minuter i långsamt tempo.. :)

I busskuren hittade vi en annan grupp, i full färd med att laga frukostpannkakor, ett inte helt vinnande koncept när man inte har varken smör eller teflonpanna utan en bucklig lättviktskastrull, en sked och en brännare som bränner väldigt lokalt i mitten.. Men, de var glada för sina brända degklumpar!

Börjar med att be om ursäkt för dålig uppdatering sista tiden!

Vad har hänt sen sist? Massor och ingenting givetvis!

Vi har lyft in skolans stora 46-fot träbåt på mellan tre och fem ton för hand, inga vinschar eller hjul här inte! Är det traditionsbåt så är det..

Vi har varit på en kos-tur till Henningsvaer och kollat småbutiker, glasblåsning, druckit kaffe på mysiga cafén..

Förra veckan hade vi kombinerat friluftsfilosofi och hantverksvecka. Mellan syende av vindvantar, fotpåsar, kalkpåsar och gamasher hann vi givetvis med en liten tur. En tur ut för att känna av naturens krafter. Vi klädde oss för storm och mötte ovädret norrifrån på nordligaste punkten, tro mig, man kunde nästan ligga ner mot vinden! Öppnade man jackan och höll ut den som ett segel och hoppade rätt upp landade mån flera meter längre bak! Coolt!

Väl inne i värmen igen var det friluftsfilosofi eller historia om man så vill som gällde. Den stora frågan, hur definieras friluftsliv? Är det samma för alla eller beror det på fysiska förutsättningar? Eller har det med den mentala inställningen att göra? Om man åker Vasaloppet, är det friluftsliv när man är ute flera timmar i naturen på skidor eller räknas det inte för att det är en tävling? Var går gränsen? Är friluftsliv för mig friluftsliv för dig? Frågorna många och svaren få..


I veckan gästades vi också av Lina Hallebratt, en svensk tjej som var elev här för två år sedan. Hon höll en fantastisk föreläsning om sin resa sedan tiden här i Lofoten. Och då menar jag resa bokstavligt! När hon slutade här valde hon att tillsammans med sin hund cykla hem till Östersund. Väl hemma packade hon om och gick som första solokvinna vita bandet, eller hela svenska fjällkedjan från Grövelsjön till treriksröset på skidor. Väl där mötte pappa upp och bytte skidor och pulkor mot cykel och cykelvagn, vinkade av Lina och åkte hem. Från norr cyklade hon sen längs östkusten ner till Smygehuk och vidare upp längs västkusten för att sen cykla hem. Galen men helt vanlig tjej som gav vår klass sjukt mycket inspiration!
En viktig del hon inspirerade till var uppbyggande träning inför turen så numera springer vi alla runt och drar bildäck efter oss inför kommande pulksäsong!

Förutom skola har det varit helg och elevkväll med en försenad halloween-maskerad. Kampen om bästa outfit var hård så jag och Elisabeth valde klä ut oss till EN bikini. Udda men kul!
Efter en rad lekar och tävlingar var det givetvis dags för en sen kväll på bryggan, otaktiskt nog var vi svartmålade och tvungna att gå utklädda när många andra valde att byta om.. Men vad gjorde det? Vilka hade roligast?!

Igår följden en tuff och hård tävling i twister med ärofyllda internatpoäng i potten. (Vårt internat ligger delat sist med noll poäng..)
En hård kamp med final på ord för dagen i storsalen idag, Trudvang 2 gick ut som stolta segrare!

Efter ord för dagen har det varit planering av vår tur nu i veckan. Vi ska själva lägga upp en turplan över vad vi ska göra från tisdag till fredag. Själva rutten hade vi redan bestämt men idag var det matshopping och utdelning av tält, kök osv.

Turen är en "fellestur" så alla friluftsklasser ska med och tältlagen är lagade tvärs klasserna, alltså är jag med tre "okända", kul!

Själva turen går till Vestvågöya, prognosen är regn regn och mer regn. Kanske chans för blötsnö också när temperaturen går ner precis under noll.. Men men, kommer vara härligt att komma ut lite igen!

Som följd av turen blir bloggen självklart vilande några dagar, men sen kommer en uppdatering igen! :)

Födelsedagen igår kunde knappast börjat mer annorlunda, in stampade några i min klass och sjöng högt och glatt med kraxig morgonstämma ackompanjerad av en falsk tvärflöjt.. Eftersom det är hantverksvecka denna vecka så fick jag också ett handgjort armband i present! Glatt studsade jag upp nån timme innan jag tänkt mig för att mötas av ännu mera sång vid frukosten. Under dagens samtliga måltider var det sång, jag fick oräkneligt många gratulationer och grattiskramar! När jag kom ut till posten fann jag ett brev från mammi med ett fint födelsedagskort med massa cupcakes på som kompensation för att jag blev utan den viktiga prinsesstårtegrodan, blev jätteglad men tvekar på om det räknas som groda.. Inte för att jag är långsint men det är tredje året i rad..!

Hela dagen välde det in gratulationer via Facebook, sms, telefon och mejl. Tack alla!

Från mitt internat fick jag först ett rör smarties av Kristoffer och sen lösgodis i en hemmagjord låda av Lena och Co. Thanks!

Dagen rullade på som vanligt men avslutades med en skidtur i månljus samt norrsken. Bortser man från bakhala skidor och vänner med betydligt bättre teknik var det en mycket mysig tur! :)

Idag har varit en lugn dag med hantverk och chill. Efter middagen gästades vi av Norges miljöminister som höll en politisk diskussion om varför man ska/ inte ska borra efter den olja man tror finnas utanför Lofoten och Västerålen. Debatten blev snart hård och frågorna många. Även om inte jag som svensk berörs så mycket var det kul att höra hur ett oljeproducerande land tänker i miljöfrågor när ekonomin i stort sett bygger på just oljeintäckterna.

Efter debatten kom jag på att jag nog behövde klippa av mitt hår och insåg snart att det är sjukt dyrt att toppa sig här så tog helt enkelt en sax och klippte det själv. Den som lever får se resultatet men det blev en hel del som rök!

Efter friseringen var det dags för film i storsalen, till det ska det givetvis poppas popcorn, och vad händer om man inte kollar på påsen när man micro-poppar?? Det börjar brinna.. Så ja vi fick oss en snabb brandövning också! Allt gick helt bra men hjälp vas brandlarmet ringer högt!